Elefantapa

Vi går på jullov imorgon. AHAHHAHA, vilket skämt typ. Vi började ju nyss!!!!!?!??!?!?!?!?!?!?!?!?! (nej jag har inte alls panik över detta faktum vadå). 

Jag vill typ inte gå på jullov riktigt för det betyder att vi endast har en termin kvar tillsammans, sedan är det finito. Och det känns typ jättefel och nej. Alltså ja, jag ser fram emot gymnasiet, givetvis, men det är jättesvårt att tänka sig en vardag utan sina närmsta vänner liksom. Att jag och Em inte kommer stå på busshållplatsen varje morgon och klaga på att vi 1. är trötta och 2. fryser. Att vi inte kommer mötas av Felicia i klassrummet som har suttit där sedan tidernas begynnelse för att hennes tåg går knasiga tider. Att merparten av mina killkompisar inte kommer komma massa försent varje dag och ändå inte få någon frånvaro uppskriven. Att vi inte kommer sitta och prata om Nils medan nyheterna är igång istället för att faktiskt kolla. Att vi inte kommer springa omkring och vara allmänt random varje dag. Inte gå på kopieringsäventyr. Inte sitta alldeles för många runt ett bord. Ingenting av det där kommer vi göra nästa höst. För ingen av oss ska gå tillsammans sen. Inte en enda. Vi är tio nära vänner och ingen ska fortsätta gå tillsammans. Det är det jag inte kan förstå. Det är det jag inte riktigt vill förstå, heller. Och nu vet jag att jag förmodligen inte make any sense och att det är ett helt halvår kvar. Men ett halvår går fort, det gör det. Och jag kan bara inte fatta att vi snart är inne på sista terminen. Sista sången innan vår konsert är över. Sista.